tisdag 27 november 2012
På jakt efter kvinnliga förebilder
Står i sovrummet och byter lakan och känner mig plötsligt så jäkla less.
Ärligt talat, hur kul är det att vara femtio plus?
Det är knappt jag törs ställa frågan. Folk brukar bli så provocerade, speciellt kvinnor, och lite vasst svara att "Hur kan du säga så, det är ju nu man äntligen kan göra vad man vill." Som vad då, tänker jag.
Och det är ju klart, att nu när barnen är stora och lever sina egna liv långt hemmifrån, så har jag faktiskt tid att för första gången på sådär tjugo år, fundera över mig själv och vad jag vill.
Jag står inför en brytpunkt helt enkelt.
Minns en annan tid av frustration. Jag var väl elva kanske, skulle snart börja högstadiet, och ville inte. Ville verkligen inte bli större, sluta göra roliga saker som att samla bokmärken, spela in långa program på bandseplaren med granntjejen, leka bollekar, hoppa rep. Jag ville verkligen inte stå på någon rökruta med maskaratunga ögonfransar och en Prince mellan fingertopparna och prata killar. Fy så trist!
Lite så känns det, fast tvärt om. Nu är allt avklarat. Jag har passerat en massa viktiga "milestones" som första kyssen, första kärleken, och andra, och tredje... Faktiskt hittat den där otroliga mannen, människan, som går att leva med, till och med skaffa barn med. Ett under, inser jag och tänker att jag borde minsann inte klaga.
Men nu är den där långa avvikelsen som sagt avklarad. Jag är tillbaka till elvaåringen som står där och blickar mot framtiden och tänker; "Jag vill inte!"
Faktiskt är ju det mesta redan passerat. Det är ju inte som att jag med fjärilgar i magen väntar på nya förälskelser eller fler underbara ungar. Eller nya utbildningen och det där drömyrket. Kanske är det nu vi ska renovera kök och kakla badrum. Eller gå långa promenader tillsammans bara vi två och skynda hem till något teveprogram. Inte vet jag om det låter sådär jäkla roligt. Inte så att det fyller upp tomrummet...
Tja, här står jag i sovrummet och inser att Kvinnliga Förebilder, det är vad jag behöver! Jag ska ut och leta. En vuxen kvinna, helst flera. Intelligent, klok, glad, intressant, vacker, som gör roliga saker. En kvinna att se upp till. En kvinna som är mitt i och inte slutat leva. Den är henne jag ute efter.
Jag börjar mitt letande nu! Återkommer med rapporter... I brist på annat inleder jag med en bild på en "femme fatale" som väckt känslor de senaste dagarna. No further comments...;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar