Har ni hört talas om Richard Wilkinsons? Forskaren som i boken Jämlikhetsanden slår fast att människor i jämlika samhällen är lyckligare. Inte bara de som har det sämst ekonomiskt, utan även de rika och välbärgade.
Hans uttalande har lett till en het debatt.
Jag har svårt att se vad som skulle vara så nytt eller provocerande med hans slutsats (förutom den rent akademiska kritiken...) Är det hela inte ganska självklart?
Har besökt några av världens mer ojämställda länder som Colombia och Sydafrika. Häpnade över alla murar som omgärdade hus och villor. Högst upp hade man murat in glassplitter och trasiga flaskor för att avskräcka inkräktare. Utanför hyreshuset i Bogota där vi bodde stod fyra k-pistbeväpnade vakter. Nåja, den före detta presidentens son bodde i huset, så det var väl lite speciellt, men rätt läskigt faktiskt (så småning om gillade vi dock läget och kände oss "sejfa" med våra beväpnade portvakter).
På kvällstid stannar man inte när trafikljusen slår om till rött. Inte i Bogota. "Nej gud, man kan bli skjuten", förklarade svågern.
Värst var nog ändå i Pretoria när vi en eftermiddag gjorde ett kort stopp hemma i villan hos en av sekreterarna på universitetet. (Vi utländska gäster fick inte ta bussen utan blev skjutsade...) Samma höga murar och samma vassa glassplitter. Men inte nog med det. En ilsket skällande Dobbermann kom rusande mot den gallerförsedda grinden och stod där på bakbenen och fradgade när när vi skulle in. Men värdinnan förklarade skrattande; "Nej, nej, inte behöver ni vara rädda. Den är dresserad att attackera svarta!"
De fattiga lider brist på det mesta och de välbärgade försansar sig bakom murar och fradgande vakthundar och är skiträdda. Klart jämlika samhällen mår bättre!
I det fallet är jag benägen att hålla med Sahlin; Jag är stolt över att betala skatt... Faktiskt av rent egoistiska skäl.
/MA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar